Den nionde juni anlände de första kretskorten för prototypen. De är beställda av JLCPCB i Hong Kong som jag varmt kan rekommendera. Löjligt billigt och väldigt smidigt att beställa. Man plockar ut filer från det program där man ritat kretskortet, i mitt fall KiCad, och laddar upp dessa hos JLCPCB. De första tio korten, fem av vardera, kostade endast 90 kr. Inklusive frakt! Och nu blev det fart på mig. Jag hade ju inte beställt komponenterna än. Men några dagar senare så satt jag och lödde komponenter. Nu började det bli spännande. Helt plötsligt så kändes det på riktigt.
Undertiden som jag hade väntat på kretskorten så hade grunden till en programvara jobbats fram som jag tidigare skrivit om. Första testen var i antågande och spänningen var olidlig. Men det gick inte så bra i början. Inte bra alls för att vara ärlig. För det första så märkte jag att fototransistorerna behövde mycket mer ljus än vad jag hade räknat med. Min tanke hade nämligen varit att använda skärmen från en gammal avlagd mobil med vit skärm och ljuset på högsta nivå. Det hela ledde till att jag fick fixa en handhållen ljuskälla avsedd for fotografering. Alltså, inte en blixt utan en LED-lampa. Men det var inte det enda problemet jag stötte på. Min tanke hade från början varit att trä ett lock över sensorerna så de satt nere i var sitt hål. Nu visade det sig att de behövde även ljus lite i vinkel över dess kona och inte bara helt ovanifrån. Så ett nytt lock togs fram där sensorerna stack upp 1 mm. Och nu hände det saker. Med den nya ljuskällan och ny position för sensorerna så började jag få trovärdiga resultat på den Pentax MX som jag hade lånat av en väldigt god vän som har en verkstad där han servar analoga kameror.